Skuldkvot
Senast uppdaterad: 23 februari 2026
Skuldkvoten visar förhållandet mellan dina totala skulder och din bruttoinkomst. En skuldkvot över 4,5 utlöser ett extra amorteringskrav på 1 % per år.
Vad är Skuldkvot?
Skuldkvoten beräknas genom att dela dina totala skulder (bolån, studielån, billån m.m.) med din årliga bruttoinkomst. Den används av Finansinspektionen och bankerna för att bedöma din skuldsättningsnivå. Om din skuldkvot överstiger 4,5 gånger din bruttoinkomst utlöses det andra amorteringskravet, som innebär ytterligare 1 % amortering per år. En lägre skuldkvot ger generellt bättre lånevillkor och lägre risk. Skuldkvoten har blivit alltmer central i bedömningen av bolåneansökningar.
Fördjupning
Skuldkvoten mäts som total skuld dividerat med hushållets sammanlagda bruttoinkomst. Alla skulder räknas in, inklusive studielån, konsumentkrediter och befintliga bolån. Medianen för svenska bolåntagares skuldkvot ligger runt 3–4 gånger bruttoinkomsten, men i storstäder kan den vara väsentligt högre. Finansinspektionen har diskuterat att komplettera skuldkvotsmåttet med ett absolut skuldkvotstak, men det har ännu inte införts.
Räkneexempel
Du tjänar 35 000 kr/mån brutto (420 000 kr/år). Du vill ta ett bolån på 2 000 000 kr och har studielån på 100 000 kr. Skuldkvoten = (2 000 000 + 100 000) / 420 000 = 5,0. Eftersom den överstiger 4,5 måste du amortera 1 % extra per år.
Vanliga frågor om Skuldkvot
Vad är en bra skuldkvot?
En skuldkvot under 4,5 innebär att du slipper det extra amorteringskravet. Generellt anses under 3,0 vara komfortabelt. Över 5,0 är högt och begränsar dina möjligheter.
Räknas studielån in i skuldkvoten?
Ja, alla skulder räknas – bolån, studielån, billån, kreditkortsskulder och andra krediter. CSN-lån ingår fullt ut.
Hur sänker jag min skuldkvot?
Antingen genom att minska skulden (amortera mer, lösa andra lån) eller öka inkomsten (t.ex. medlåntagare). En medlåntagare kan förbättra skuldkvoten markant.