Nyttjanderätt
Senast uppdaterad: 23 februari 2026
Nyttjanderätt ger dig rätt att använda någon annans fastighet eller del av den – t.ex. genom arrende, hyresrätt eller servitut.
Vad är Nyttjanderätt?
Nyttjanderätt innebär att du har rätt att på visst sätt använda en annans fastighet. De vanligaste formerna är hyresrätt (rätt att bo i en lägenhet), arrende (rätt att använda mark) och servitut (rätt att t.ex. använda en väg). Nyttjanderätt kan vara tidsbestämd eller gälla tillsvidare. Vid köp av fastighet är det viktigt att kontrollera om det finns inskrivna nyttjanderätter som belastar fastigheten, eftersom de gäller även mot den nye ägaren.
Fördjupning
Nyttjanderätt regleras i jordabalken (7–15 kap.). Den kan vara inskrivbar i fastighetsregistret (ger skydd mot ny ägare) eller oinskrivbar. Hyresrätt och bostadsrätt är särskilda former av nyttjanderätt. Tomträtt är en speciell form av nyttjanderätt som ger rättigheter närmast äganderätt. Servitut kan vara officialservitut (beslutade av myndighet) eller avtalsservitut.
Räkneexempel
Du köper en villa och upptäcker att grannen har servitut (nyttjanderätt) att använda din uppfart. Det framgår av fastighetsregistret. Servitutet gäller oavsett att du är ny ägare och kan inte hävas utan vidare.
Vanliga frågor om Nyttjanderätt
Hur vet jag om det finns nyttjanderätter?
Kontrollera fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Inskrivna rättigheter framgår där. Mäklaren ska informera om kända belastningar.
Kan jag ta bort en nyttjanderätt?
Det beror på typ. Avtalsservitut kan avtalas bort med motparten. Officialservitut kräver beslut av Lantmäteriet.
Påverkar nyttjanderätt marknadsvärdet?
Ja, belastande nyttjanderätter (t.ex. vägrätter, ledningsrätter) kan sänka marknadsvärdet. Ta hänsyn till detta vid köp.