Amorteringskravet slopas 2026 – vad det betyder för dig
Bakgrund: vad är det skärpta amorteringskravet?
Sverige har idag två amorteringskrav, båda införda av Finansinspektionen:
Grundkravet (2016): Baserat på belåningsgrad – hur stor andel av bostadens värde du lånat. - Belåningsgrad över 70%: 2% amortering per år - Belåningsgrad 50–70%: 1% per år - Under 50%: inget krav
Skärpta kravet (2018): Baserat på skuldkvot – dina totala lån i förhållande till din bruttoinkomst. - Skuldkvot över 4,5 gånger årsinkomsten: ytterligare 1% amortering per år
I praktiken betyder det att många förstagångsköpare med normala löner tvingas amortera 3% per år – grundkravets 2% plus det skärpta kravets 1%. Det är en betydande månadskostnad som minskar utrymmet i hushållsbudgeten.
Varför slopas det?
Regeringen motiverar slopandet med flera argument:
- Kravet har inte dämpat skulderna. Finansinspektionens egen utvärdering visar att det skärpta kravet haft begränsad effekt på hushållens totala skuldsättning.
- Det drabbar förstagångsköpare oproportionerligt. Unga med normal lön som köper sin första bostad hamnar nästan alltid över skuldkvot 4,5 – inte för att de lånar oansvarigt, utan för att bostadspriserna är höga i förhållande till ingångslöner.
- Försvårar bostadskarriären. Många tvingas köpa billigare bostäder än de egentligen har råd med, eller skjuta upp köpet helt.
- Del av ett paket. Slopandet ingår i ett bredare reformpaket tillsammans med sänkt kontantinsats (15% → 10%) för att öppna bostadsmarknaden.
Tidslinjen: från förslag till lag
| Datum | Händelse |
|---|---|
| September 2025 | Regeringen presenterar förslaget i budgetpropositionen |
| Oktober–december 2025 | Remissrunda – myndigheter och organisationer yttrar sig |
| Februari 2026 | Riksdagsbehandling i finansutskottet |
| Mars 2026 | Riksdagsbeslut |
| 1 april 2026 | Reglerna träder i kraft |
Förslaget har brett stöd i riksdagen. Både regeringspartierna och delar av oppositionen ställer sig bakom reformerna.
Beräkna din amortering och se skillnaden med nya regler.
Öppna amorteringskalkylatorn →Konkreta exempel: så mycket sparar du
Besparingen gäller dig som idag har skuldkvot över 4,5 och därmed amorterar den extra procenten. Så här ser det ut vid olika lånebelopp:
| Lånebelopp | Amortering idag (3%) | Ny amortering (2%) | Besparing/mån |
|---|---|---|---|
| 1 500 000 kr | 3 750 kr | 2 500 kr | 1 250 kr |
| 2 000 000 kr | 5 000 kr | 3 333 kr | 1 667 kr |
| 2 500 000 kr | 6 250 kr | 4 167 kr | 2 083 kr |
| 3 000 000 kr | 7 500 kr | 5 000 kr | 2 500 kr |
| 3 500 000 kr | 8 750 kr | 5 833 kr | 2 917 kr |
| 4 000 000 kr | 10 000 kr | 6 667 kr | 3 333 kr |
Räkneexempel: Sara, 28 år, köper sin första bostad
- Lön: 38 000 kr/mån brutto (456 000 kr/år)
- Bostadspris: 2 800 000 kr
- Kontantinsats 10%: 280 000 kr
- Bolån: 2 520 000 kr
- Skuldkvot: 2 520 000 / 456 000 = 5,5 (över 4,5)
Med dagens regler: Amortering: 3% × 2 520 000 kr = 75 600 kr/år = 6 300 kr/mån
Med nya regler: Amortering: 2% × 2 520 000 kr = 50 400 kr/år = 4 200 kr/mån
Sara sparar 2 100 kr varje månad. På ett år är det 25 200 kr – pengar som kan gå till sparande, möbler eller en buffert.
Vem gynnas mest?
Slopandet är mest betydelsefullt för:
Unga förstagångsköpare med medelhög lön. En 27-åring med 33 000 kr i lön som köper för 2,5 mkr hamnar på skuldkvot 6+ och drabbas hårt av det skärpta kravet. Efter slopandet minskar månadskostnaden med över 2 000 kr.
Ensamköpare i storstäder. Bostadspriserna i Stockholm, Göteborg och Malmö gör att skuldkvoten nästan alltid överstiger 4,5 för den som köper ensam.
De som redan äger men vill byta upp sig. Även befintliga bostadsägare som tar ett större lån vid byte kan gynnas om den nya skuldkvoten överstiger 4,5.
De som inte gynnas: Par med dubbla inkomster som köper en relativt billig bostad – deras skuldkvot ligger ofta under 4,5 redan idag.
Vad finns kvar? Reglerna efter 1 april 2026
Grundkravet baserat på belåningsgrad ändras inte:
| Belåningsgrad | Amorteringskrav |
|---|---|
| Över 70% | 2% per år |
| 50–70% | 1% per år |
| Under 50% | Inget krav |
Det innebär att de flesta förstagångsköpare med 10% kontantinsats (= 90% belåningsgrad) fortfarande amorterar 2% per år. Men det är max – ingen extra procent oavsett skuldkvot.
Undantag som gäller även framöver
- Nyproduktion: Möjligt undantag i upp till 5 år
- Särskilda skäl: Sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa – banken kan ge tillfällig lättnad
- Ålderspensionärer: Vissa banker beviljar undantag
Kritik och risker
Slopandet är inte utan kontrovers. Riksbanken och vissa ekonomer har uttryckt oro:
Högre skuldsättning. Lägre amorteringskrav innebär att hushållen betalar av sina lån långsammare. Det ökar den totala skuldbördan i samhället.
Sårbarhet vid räntehöjningar. Med högre skulder blir hushållen mer känsliga om räntan stiger igen. Under 2022–2023 blev det tydligt hur snabbt räntekostnader kan öka.
Bostadspriserna kan stiga. När fler får möjlighet att köpa och den månatliga kostnaden minskar, kan det driva upp bostadspriserna – vilket i förlängningen motverkar syftet.
Motargument: Finansinspektionen menar att det skärpta kravet inte haft mätbar effekt på den totala skuldsättningen, men påtagligt begränsat tillgången till bostadsmarknaden för unga. Grundkravet plus bankernas egna kreditbedömningar (KALP) ger tillräckligt skydd.
Ska jag sluta amortera extra?
Att kravet slopas betyder inte att du måste amortera mindre. Överväg noga:
Fortsätt amortera om: - Du vill nå under 70% belåningsgrad snabbare (och få lägre bolåneränta) - Du har god marginal i hushållsbudgeten - Du sover bättre med lägre skulder
Minska amorteringen om: - Du vill bygga en buffert (rekommenderat 2–3 månadslöner) - Du kan investera pengarna med bättre avkastning (ISK/fonder) - Du har svårt att få ihop ekonomin varje månad
Se vad du sparar med nya reglerna – räkna ut din exakta amortering.
Beräkna amortering →Läs mer om skuldkvot och hur den beräknas →